Full fart mot helgen

Karaktär gentemot mig själv? Svar: Nej.

Det är dagens sanning att om jag inte hade börjat skriva om det, om jag inte hade berättat det för så pass många, om jag bara hållit det för mig själv, så hade jag suttit framför datorn just nu med en så välbakad prilla att min överläpp kunnat användas som väderskydd.

Nu är det ju så att jag har börjar skriva om det, jag har berättat för så pass många, jag har inte hållit det för mig själv.

Jag tuggar tuggummi.

Det sägs att de första 3 dagarna är värst. Oh no!
Visst är det jobbigt, svettningar, koncentrationssvårigheter, irritation och annat rent fysiskt.
Fysisk smärta går att uthärda.

Min hjärna har blivit så programmerad att tycka om detta bruna guld.
Allt jag kan tänka på är hur rättvist livet kändes efter en god måltid, när jag satte mig i soffan, lutade mig tillbaka, lade in en saftig snus och bara mådde bra.

Förstår inte hur jag ska klara detta. 1 vecka imorgon.
Jag fortsätter vara envis och sur.


Det vore gott med en öl, men det skulle förstöra allt.