Väldigt sen onsdagsuppdatering

Det var väl fan...
Här har jag, för att få ordning på mitt bloggande, bestämt mig för att hålla mig till en uppdatering i veckan, på onsdagar.
Tycker ni att det går bra?
Inte jag heller.
Återigen, på grund av yttre omständigheter, har jag tvingats att skjuta fram skrivandet.
Orsaken denna gång kallas modem. Eller snarare avsaknaden av dylik tingest. Det dog.
Ringde därför till Glocalnet för felanmälan i måndags kväll, men då den beräknade väntetiden uppgavs vara mer än 25 minuter så sköt jag upp uppdraget till i tisdags.
Det gick bättre. Inga problem, de skickar ett nytt modem.
Lite kul blev det emellertid då jag fick uppge min e-postadress, så att de kunde skicka avisering den vägen, de ansåg det smidigare än en papperslapp i brevlådan.
Må så vara, men hur tänker de då? Ärendet jag hade till dem var ju att jag inte kom ut på internet.
Men man kanske inte behöver det för att kolla mailen?
I alla fall, nödlösning i form av mobilt bredband har införskaffats, så att frun kan skicka in sina skolarbeten och ni, mina trogna och kära läsare, kan få er dos av skön lyrik.

Fick höra idag av medlemmar ur hembygdsföreningen i socken där jag numer bor, att vår trädgård, förr i tiden, var en utav Kuddbys vackraste.
Jag fick inte prestationsångest.
Det där med trädgård är inte min, eller någon annan i min familjs, starka sida.
Jag tar död på kaktusar, och skulle ni ge mig chansen så skulle jag nog säkert kunna ha ihjäl några plastrosor också.
Så ett snabbt, och enkelt, sätt att få trädgårdsintresse och gröna fingrar önskas.

Vi är inte helt overksamma dock, vi låter inte trädgården förfalla. Vi fick i helgen hjälp av svärföräldrarna och Tindras kusin Oliver att rensa upp en hel del och plantera syrénbuskar.
Oliver passade även på att välta en björk med bara händerna. Om det betyder att Oliver är väldigt. väldigt stark, eller om björken var väldigt, väldigt rutten, det får ni gissa själva.

Ögoninflammation, feber, hosta, snuva.
Det är inte så roligt att vara dotter i familjen Arvendal.
Hon är trots allt vid gott mod och jag blev väldigt stolt i min oro, när hon i tisdags morse väckte mig med ett lugnt: ”Pappa, jag kan inte öppna ögonen”.
Jag blev nervös, tvättade bort gegga, men hon var lugn och stabil.

Måste även prata lite Champions League.
Det kunde varit två svenskar i final.
Det är det inte.
Kim Källström fick inte ens spela den avgörande semifinalen då Bayern München förnedrade Lyon, trots att han spelat alla andra matcher i fransmännens fantastiska resa fram däremot,.
Oflyt liksom.
I den andra matchen mötte Zlatans Barcelona, hans gamla klubb Inter. Den han lämnade för att ha chansen att ”vinna den där jävla champions”.
Många tycker synd om Zlatan.
Inte jag.
Jag tycker det är en helt underbar ironi. Det är Murphys lag när den är som bäst.
”Kan någonting gå åt helvete, så gör det det. Kan det inte gå åt helvete, så gör det det i alla fall.”
Jag är inte kommunist, men jag har ändå svårt att tycka synd om någon som tjänar i minuten, dygnet runt, det jag tjänar på en arbetad timme.
Sen förstår jag inte heller varför man ska tycka synd om honom för att han blev utbytt.
Han får sitta på första parkett på Camp Nou, se på Champions League och få betalt för det. Detta alltmedan en stackars katalansk snickare fått pantsätta hus, bil, fru och ungar för att ha råd att betala för en biljett så högt upp på läktaren, att han ändå måste se matchen på storbildsskärmen.

För övrigt så har faktiskt min dotter ganska gröna fingrar. Och blå. Och röda.
Förbannande tuschpennor.

Rättstavningskontrollen vill få ”bloggande” till ”B-loggande”. Ska jag ta det som ett tecken på att jag skriver dåligt?

Skulle fan blivit rörmokare.
Fyra meter rördragning till ett pris av ett års snusförbrukning.
Hantverkshycklare!

Nästa vecka bär det återigen av mot Solna för att fortsätta vecklas ut. Förhoppningsvis har jag en hel bil denna gången, så att beräknad hemkomst blir som sig bör på onsdag kväll.
I sådana fall så kommer nästa inlägg då.
Då ska jag försöka ha ett tema.

Kommentera gärna, men numer måste skriva i en lurig kod för att kunna göra det.
Anledningen till att jag adderar ett sådant moment för er, är att jag inte kan läsa kinabokstäver. Jag vill alltså förstå de kommentarer jag får.
Förstår ni inte vad jag menar, så kanske ni inte behöver förstå. Eller så läser ni kommentarerna i tidigare inlägg.