onsdag 10 februari 2010

Trivial Pursuit


1632. Lützen. Gustav II Adolf.
Ej att, för vana Trivial Pursiut-spelare, förväxlas med 1936. Berlin. Marlene Dietrich.


Marlene Dietrich var en tysk skådelspelerska, sedermera amerikansk medborgare, som av sina forna landsmän blev kallad förrädare.
Gustav II Adolf var inte skådespelare, han var en svensk kung.
Han blev, vad jag vet, inte kallad förrädare heller, men han dog ändå.
Bortkommen från sina egna i dimman i Lützen 1632.

Det är just dimma som fått mig att tänka på detta.
Vikbolandet är idag inbäddad i en makalös dimma, nästan lite spöklik.
Jag tänder en eld, trycker ner röven i soffan, slår på Playa del Sol och hoppas att dimman lättar.

Playa del Sol fanns varken på Gurras eller Marres tid. Betänk vilket mer behagligt liv de skulle haft om så vore fallet.

En, faktiskt lite glädjande, sak i den numer annars så obehagliga läktarkulturen.
Casper Ankergren. Leeds målvakt.
Under Johnstone-trophy-matchen mot Carlisle fick han, som så många andra målvakter som står nedanför motståndarläktaren, föremål kastat emot sig.
Det är i sig självklart inte glädjande, men Ankergrens efterföljande kommentar är det.
"De kastade mynt, tändare, vattenflaskor och till och med choklad. De var inte särskilt intelligenta, men måste ändå ha gott om pengar. För chokladen verkade både dyr och god."
Dessutom är Ankergren dansk, så det handlar om "chokolade"
Obetalbart.

OS drar igång om ett par dagar, men jag väljer att skriva lite mer om John Terry istället.
Han har nu blivit av med lagkaptensbindeln i engelska landslaget, men får behålla den i Chelsea.
Mediedrevet står på varsin sida och försöker övertyga varandra om vem som har rätt.
För en gångs skull håller jag med Marcus Birro (Gud och ni andra ska veta att det inte är ofta).
Nu känner jag varken Birro eller Terry, men ändå.
Hur många tjänstemän förlorar sina uppdrag för att de satt på fel fruntimmer?
Nej, jag kommer aldrig att uppmana till otukt. I min värld är det moraliskt oförsvarbart. Men det gäller på det privata planet.
Jag är övertygad om att Terry inte blir sämre på sitt jobb p.g.a. detta.

Visserligen har vi ju Tiger Woods, som enligt "experter" inte kommer kunna spela lika bra golf igen, men han blev ju halvt ihjälslagen av frugan med en järnsjua.
Å andra sidan så är det golf vi pratar om där. Punkt.

Till sist, inför det stundade OS vill jag snabbt visa lite bilder från min kristallkula.
Svenskarna är, återigen, alldeles för upphausade.
Vi pratar kanske inte fiasko, men de stolta atleterna kommer inte att nå upp i förväntad standard.
Helena Jonsson kommer göra en "Magda". Alla tror att det bara är att åka till Kanada och hämta guldet. Tyvärr.
Men medalj kommer hon ta.

De största guldchanserna ser jag i Emil Jönsson och Tre kronor.
Två outsiders, även om Emil gått förbannat starkt på slutet.
Kommer Henrik Sedin behålla den form han är i kommer vi slå absolut slå Ryssland. (Det är ju bara att be Douglas Murray ge Ovetchkin en liten kram på vägen in.)
Kanada kommer att vara allt för självsäkra, jag tror, och hoppas, på en rejäl flopp från deras sida.

Fast det är klart, man vet fan aldrig vad Anja Pärson hittar på.

Nu:
Lax.
Playa del Sol.

3 kommentarer:

  1. säger det igen. du skriver förbannat bra mannen! :)

    mats

    SvaraRadera
  2. Inte bokstavligen kräver, utan snarare förväntar sig. Har clion nu tisdag-onsdag för hon ska köra till lkpg, min duger inte och jag måste ha mormors.

    SvaraRadera