We are the voice of claret and blue

Sakta, men ändå med en skrämmande säkerhet, närmar sig vardagen.
Bara helgen kvar av semestern.
Idag blir det till att börja med en tur till barndomshemmet för avsvalkning i pool, därefter till min barndoms sommarboende, mormors stuga.
Latning medelst hängmatta och grill av före detta levande varelse är det aktuella på platsen.

Nu drar snart Premier League igång igen, tveksamt om Villa kommer hävda sig lika bra i år som förra året. Visst är det 3 mycket spännande värvningar som MON har gjort, men bredden saknas fortfarande.
City har ju handlat lite. Stora namn, men också stora egon. Starkt tveksam till om Mark Hughes är mannen att få detta att funka.
Förhoppningsvis håller min form från våren i sig på tipset också.
Skulle ju inte sitta fel med ett par 13-rättare till jul.

Läser i AB idag att Christian Wilhelmsson är på väg hem till Mjällby. Sensationellt är väl kanske ett starkt ord, men å andra sidan har "Chippen" aldrig riktigt lyckas imponera sådär enormt på mig.
Det som imponerar, om nu detta blir fallet, är ett konstigt ord, som nog inte så många känner till längre. "Klubbkänsla". Hjärta och kärlek till en klubb.
Superettan och klubben i hjärtat, framför toppklubb och kosing. Stort.

För övrigt, med tanke på klubbkänsla och hjärta (i dubbel bemärkelse) så var det en underbar, närmast sentimental, känsla när Patrik Jönsson blev inbytt på Norrporten Arena i torsdags.